SÖKA JOBB
Skriva en ansökan består vanligtvis av tre saker: personligt brev, cv, betyg och intyg.
Hos någon du känner
Ett sätt att söka jobb på är att söka i bekantskapskretsen.
Kanske känner mamma någon som kan ge dig jobb?
Eller din kompis pappa?
Hör med alla du känner. Att gå via kontakter är ett bra sätt att söka jobb, särskilt för dig som ännu inte har så mycket jobberfarenhet.
RING DIREKT
Du kan också ringa direkt till företag som du vill jobba på. Använd telefonkatalogen, skriv en lista på företag och ring.
JOBB PÅ NÄTET
På internet finns fullt med hemsidor för dig som söker jobb. Företagssajter, jobbsökarsajter, arbetsförmedlingen med mera.
Söker du ett jobb som annonseras i morgontidningen eller på arbetsförmedlingen måste du oftast skicka in en ansökan
DITT PERSONLIGA BREV
Ditt personliga brev ska väcka intresse, vara ganska kort och lättläst samt ge en bild av dig som lämplig för jobbet. Det är kanske lättare sagt än gjort.
Här följer några saker du bör tänka på.
(om du vill ha mer information så finns det böcker i ämnet på biblioteket. Du kan också läsa mera på www.lo.se/ung eller på www.avstamp.nu som är arbetsförmedlingen för unga.
Namn och rubrik:
Skriv ditt namn, adress, telefonnummer, e-postadress och datum högst upp. Fortsätt med en rubrik, tillexempel "Ansökan om jobb som butiksbiträde".
Skriv kort:
Skriv sedan själva brevet. Det är bättre att skriva för kort än för långt. Gärna kortare än en A4. Berätta vad du har gjort tidigare, varför du söker och på vilket sätt du är lämplig för jobbet. Avsluta brevet med exempelvis "Vänliga hälsningar" och skriv under med ditt namn.
Fina meriter:
Skicka med en meritförteckning där du har listat studier, tidigare arbeten, förtroendeuppdrag, längre utlandsvistelse och liknande. Tänk på vad som kan vara viktigt för jobbet. Om du har några intyg eller betyg, skicka med kopior på dem som bilagor i din ansökan.
Referenser:
Referenser är personer som kan berätta mer om dig och som kan rekommendera dig till arbetsgivaren. Det kan till exempel vara en läsare eller en prao-handledare.
Eller kanske en person i en förening som du är med i. Fråga om du kan lämna dem som referens. Ange referenserna med namn och telefonnummer i meritförteckningen.
LYSSNA TILL VARNINGSKLOCKORNA
Provjobb - Aldrig utan lön!
Ibland vill arbetsgivaren att du provjobbar en kortare tid, för att se att du verkligen klarar arbetsuppgifterna. Innan du säger ja, fråga alltid vad du får i betalt.
Det spelar ingen roll om du jobbar på prov eller inte - du ska alltid ha lön!
Stora telefonblåsningen:
Telefonförsäljning kan vara ett roligt jobb. Tyvärr finns det en del oseriösa företag i den branschen. Om din lön inte består av en grundlön utan bara är baserad på provision och prestation (att du lyckas sälja för en viss summa), finns risken att du inte får betalt alls.
Svartjobb ingen bra merit:
Att jobba svart betyder att varken du eller arbetsgivaren betalar någon skatt.
Det är inte bara olagligt, det är också dumt. Jobbar du svart får du ingen semesterersättning eller sjukersättning. Skadar du dig gäller inga försäkringar överhuvudtaget. Du har häller ingen rätt till övertids- eller OB-ersättning.
Dessutom kan du inte använda ett svartjobb som merit när du söker andra jobb.
Tänk på att du får tjäna ganska mycket utan att betala skatt. För exakt belopp gå in på www.lo.se/ung. Och även om det inte känns så aktuellt just nu så är den inkomsten också pensionsgrundande.
PÅ JOBBET
Anställningsbevis:
Du har rätt till ett anställningsbevis. Ett sådant är både bra för dig och din arbetsgivare. Då vet ni båda vad som gäller, så tveka inte att fråga efter ett. Skulle du råka illa ut på jobbet har du större chans att få hjälp.
Anställningsbeviset ska innehålla:
- Arbetsplatsens adress
- Vilka arbetsuppgifter du har
- Eventuella avdrag för kost och logi
- Hur lång arbetstiden är der dag eller vecka
- Din rätt till betald semester
- Ersättning för övertid och obekväm arbetstid
- Din lön
Regler för dig under 18 år
Är du under 18 år finns det särskilda regler om vilka jobb du får ta och hur länge du får arbeta. Här ser du i korthet vad som gäller.
Är du yngre än 13 år!
får du arbeta då?
Ja, du får ta enklare och riskfria jobb med kort arbetstid. Det kan vara bär- och fruktplockning eller lättare trädgårdsarbete som drivs av familjen. Du får sälja majblommor eller jultidningar. En av dina föräldrar ska ge dig ett tillstånd, där han eller hon godkänner att du utför arbetet.
Tid:
Under ett skollov som varar mer än fem dagar får du arbeta sju timmar per dag.
Högst 35 timmar per vecka.
Arbetstiden ska vara någon gång mellan 06.00 - 20.00
Ledigt:
Du ska ha 14 timmars nattvila mellan två arbetsdagar.
Rast och pauser:
Du får inte jobba mer än 5 timmar i följd utan rast, det står i Arbetsmiljölagen.
Alla som jobbar har rätt till kortare pauser då och då för att kunna gå på toaletten eller sträcka på sig en stund.
Är du mellan 13 och 15 år!vilka jobb får du ha?
Om du fyller 13-15 år under året får du ta enklare och riskfria jobb. Det kan vara att stå i en kiosk eller jobba i affären.
Men du får inte arbeta ensam eller sitta i kassan. Du får också jobba med enklare arbetsuppgifter inom industri-, trädgårds- och jordbruksområdena. Din arbetsgivare måste ha ett intyg från föräldrar eller vårdnadshavare där de godkänner att du arbetar.
Arbetstid:
Du får jobba mellan 06.00-20.00, men aldrig mer än åtta timmar i sträck. Du ska alltid ha minst 14 timmars nattvila mellan varje arbetsdag. Du får arbetet före och efter skolan, men inte under skoltid. På skolfria dagar får du arbeta i högst sju timmar om dagen och 35 timmar i veckan. om du fyllt 15 är och har lov från skolan får du arbeta högst 8 timmar om dagen och 40 timmar i veckan.
Ledighet:
Du ska ha minst 36 timmar sammanhängande ledighet för varje sjudagarsperiod. Ledigheten ska omfatta två sammanhängande dagar, helst vid ett veckoslut. Du får inte räkna i schemalagd skoltid i ledigheten.
Raster och pauser:
Du får inte jobba i mer än 5 timmar i följd utan rast, det står i Arbetsmiljölagen. Alla som jobbar har rätt till kortare pauser då och då för att kunna gå på toaletten eller sträcka på sig en stund.
Är du mellan 16 och 18!
Vilka jobb får du ha?
när du fyllt 16 år får du i princip ta alla jobb. Men du får inte arbeta med farliga kemikalier, tyngre lyft eller maskiner där du kan skada dig. Du får aldrig arbeta ensam, särskilt inte om det förekommer pengar - och därmed rånrisk - på din arbetsplats.
Arbetstid:
Arbetstiden ska vara mellan klockan 06.00-22.00 eller 07.00-23.0. Du får arbeta högst åtta timmar per dygn och 40 timmar i veckan. Mellan varje arbetsdag ska du alltid ha minst 12 timmars nattvila.
Ledighet:
För varje sjudagarsperiod ska du ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet. Ledigheten ska helst vara två sammanhängande dagar, gärna vid ett veckoslut.
Raster och pauser:
Du får inte jobba i mer än 5 timmar i följd utan rast, det står i Arbetsmiljölagen. Alla som jobbar har rätt till kortare pauser då och då för att kunna gå på toaletten eller sträcka på sig en stund.
LÖN, ERSÄTTNINGAR OCH FÖRSÄKRINGAR
Vad tjänar du?
I Sverige förhandlar fackets och arbetsgivarnas organisationer fram vilka löner som ska gälla i det som kallas kollektivavtal.
Om ett sådant finns på din arbetsplats är det väldigt enkelt. Där står vad arbetsgivaren minst måste betala dig.
Där finns även regler om övertidsersättningar och liknande. Om det inte finns något avtal måste du själv förhandla om din lön eller be facket om hjälp.
Vill du veta vad kollektivavtalen säger om just ditt jobb kan du kontakta ditt förbund eller ringa fackets hjälptelefon 020-56 00 56
Övertid och OB:
Om din överrenskomna arbetstid är åtta timmar och du jobbar tio timmar en dag, så har du jobbat två timmar övetid den dagen. Det ska du få ersättning för.
Som obekväm arbetstid räknas oftast kvälls, natt och helgarbete. det handlar alltså om när du jobbar, inte hur mycket. Ersättningen för både övertid och obekväm arbetstid står i kollektivavtalet.
Finns det inget kollektivavtal är det precis som med lönen.
Du måste själv förhandla om ersättningen med din arbetsgivare eller kontakta facket.
Semesterersättning:
Semesterersättningen är minst 12 procent på den lön du totalt tjänat.
Vid kortare anställningar kan arbetsgivaren betala ut ersättningen varje månad. Annars ska den betalas ut senast en månad efter det att anställningen upphört. Semesterersättningen är en laglig rättighet du har. Den går inte att förhandla bort i anställningsavtalet.
Försäkringar:
I Sverige har vi en rad allmänna försäkringar som gäller för alla och som vi gemensamt betalar för med skatt. Ett exempel som gäller för dem som arbetar är sjukförsäkringen, ett annat är arbetsskadeförsäkringen.
Avtalsförsäkringar:
utöver de allmänna försäkringarna finns också sådana som förhandlats fram mellan parterna på arbetsmarknaden.
Grundförutsättningen för att de ska gälla är att det finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen. Om det finns , då gäller försäkringen för alla anställda som omfattas av avtalet. På LOs avtalsområde finns bland annat en kompletterande sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring och en livförsäkring.
Medlemsförsäkringar:
De flästa LO-förbund har också tecknat andra försäkringar som gäller för medlemmarna i just det förbundet.
För mer information om det kontakta fackförbundet/fackklubben på ditt jobb eller din förbundsavdelning.
Om du blir sjuk:
Glöm inte att ringa till ditt jobb om du blir sjuk och tala om att du inte kan jobba. Annars vet de ju inte varför du uteblir. Det är viktigt för att du ska få rätt ersättning under tiden du är sjuk.
Glöm inte att sjukanmäla dig även om du har semester.
BETALA SKATT
Skatt och jämkning:
Tjänar du upp till en viss summa behöver du inte betala någon skatt. För exakt belopp gå in på www.lo.se/ung. Du måste intyga att du inte kommer att tjäna mer än så på en blankett som du beställer från www.skatteverket.se. Tjänar du mer men inte en hel årslön kan du begära jämkning.
Det betyder att du får betala lägre skatt.
A-skattsedel:
När du börjar din anställning ska du lämna en A-skattsedel till din arbetsgivare. Där framgår hur mycket din arbetsgivare ska dra av i skatt. A-skattsedel beställer du från ditt lokala skattekontor.
Har du eget företag och själv fakturerar din arbetsgivare, ansvarar du själv för att skatt och sociala avgifter betalas in. Vill du veta mera om detta gå in på www.skatteverket.se
Lönebeskedet:
Med varje lö ska du få ett lönebesked.
Där ska det stå hur många timmar du arbetat och vilken lön du fått. Det ska också stå hur mycket som dragits av i skatt och hur stor din semesterersättning är.
Om din arbetsgivare drar av för kost och logi ska det framgå i lönebeskedet.
Spara dina lönebesked. Du kan behöva dem när di deklarerar.
Årsbesked:
Senast kring årsskiftet ska din arbetsgivare ge dig ett årsbesked. Det är en sammanställning av vad du tjänat och hur mycket skatt arbetsgivaren betalat i skatt åt dig. Kontrollera att årsbeskedet stämmer överens med dina lönespecifikationer och spara det till deklarationen.
Dags att deklarera:
Som extra- eller sommarjobbare får du antagligen en Förenklad självdeklaration.
Det enda du behöver göra är att kontrollera att uppgifterna stämmer med ditt årsbesked och sedan skriva under deklarationen och skicka in.
HUR SÄKERT ÄR JOBBET?
Är det säkert att arbeta på ditt nya jobb?
Är det bra luft? Hur mycket får du arbeta och när? Är det för stressigt?
Det här är frågor som skyddsombudet på ditt jobb kan svara på.
Ett skyddsombud ska finnas på alla arbetsplatser med fler än fem anställda. Hon eller han vet vad som gäller och har också rätt att kräva att felaktigheter eller missförhållanden blir åtgärdade. Om det inte finns något skyddsombud på din arbetsplats kan du vända dig till något av fackförbunden. Du kan även ringa fackets hjälptelefon 020-560056 eller Maila www.hjalptelefon.nu
EFTER JOBBET
Fixa arbetsintyg:
Be din arbetsgivare om ett intyg. Där ska det bland annat stå hur länge du varit anställd och vilka arbetsuppgifter du haft. Skriver din arbetsgivare också några positiva meningar om dig som person är det extra bra. Fråga om du kan använda arbetsgivaren som referens.
Prao- och praktikintyg:
Be också om intyg från dina prao- och praktikplatser samt från din arbetsplatsförlagda utbildning APU. Genom att skaffa intyg visar du att du är engagerad i din framtid.
Vårda kontaktnätet:
Även om du aldrig mer vill jobba i korvkiosken eller butiken är det inte fel att hålla kontakten och titta förbi ibland.
Din förra chef kanske kan rekommendera dig till ett annat jobb i framtiden. Ofta är det dina kontakter från ett jobb som leder fram till nästa.
Lycka till på jobbet!
