Flytta hemifrån
Källa: http://www.konrad.konsumentverket.se
Text: Torkel Bohjort
Att flytta kan vara en befrielse – ett avstamp rätt ut i den vuxna världen. Bort från tjatande föräldrar till något eget där man själv sätter reglerna.
Att flytta kan också vara en smärtsam upplevelse – att tvingas byta en trygg tillvaro mot en osäker plats mitt ute i livet. När det är dags att flytta är det mycket att tänka på. I flytta-hemifrån guiden får du många bra tips på vägen fram till ditt första egna hem.
1. Innan du flyttar
Det första du bör tänka på när du bestämt dig för att flytta hemifrån är förståss att du har något att flytta till. De vanligaste boendealternativen är i hyreslägenhet eller bostadsrätt.
En lägenhet kan du hitta genom de kommunala bostadsbolagen där du kan ställa dig i kö. Det finns också privata bostadsbolag, de finns ofta listade på kommunens hemsida. Ett tips är att titta i trappuppgången om du hittar ett hus där du vill bo. Hyresvärden sätter upp kontaktuppgifter där. I en del storstäder, till exempel i Stockholm och Göteborg finns det bostadsförmedlingar. De förmedlar bostäder åt flera olika bostadsbolag.
En hyreslägenhet bor du i utan att äga den, hos en hyresvärd som kan vara privat, kommunal eller statlig. Kontraktet är oftast "tills vidare" och att hyra lägenhet är ett lämpligt sätt att bo för förstagångsflyttaren – som ofta inte är helt på det klara över framtiden och som kanske står utan något fast jobb på orten. Genom att hyra behöver man ju inte köpa in sig i en lägenhet man inom en snar framtid kanske tvingas lämna.
En bostadsrätt, eller insatslägenhet, däremot köper man. En insats tas ut för lägenheten och sedan betalas en månadsavgift till den bostadsrättsförening som äger lägenheten. I en bostadsrätt ansvarar du själv för underhållet, till skillnad från i en hyreslägenhet där bostadsföretaget är skyldigt att med jämna mellanrum – eller vid akut behov – renovera. I de flesta bostadsrättsföreningar går en del av månadsavgiften till en reparationsfond. Pengar som sedan kan användas till exempelvis renoveringsarbeten.
Priset för en bostadsrätt varierar beroende på lägenhetens storlek, läge och så vidare. En bostadsrätt kan vara dyr – tänk därför noga igenom om en insatslägenhet verkligen är den rätta boendeformen för dig just nu. Försök att låna så lite som möjligt till insatsen. Ett alternativ till att hyra lägenhet eller att köpa en bostadsrätt är att bo i andra hand. Då hyrs lägenheten av någon som i sin tur hyr av ett bostadsföretag eller av någon som äger en bostadsrätt.
Hyr du i andra hand är det viktigt att du först ordentligt reder ut om förstahandshyresgästen verkligen har rätt att hyra ut sin lägenhet. Om så inte är fallet kan både du och den som hyr ut lägenheten bli vräkta.
Precis som vid hyra av lägenhet och bostadsrätt gäller för boende i andra hand att ett kontrakt ska skrivas, där hyreslängden ska anges. Den som hyr har alltid rätt att säga upp lägenheten med tre månaders varsel.
Om det avtalats om annat än vad hyreslagen medger gäller det som är till fördel för hyresgästen. Till exempel så säger hyreslagen att det på ett tillsvidarekontrakt ska vara tre månaders uppsägningstid. Om det i avtalet står att det ska vara en månad så gäller det när hyresgästen säger upp lägenheten, men hyresvärden har tre månaders uppsägningstid. Om det i avtalet står sex månaders uppsägningstid så gäller endast tre månader för hyresgästen men hyresvärden har sex månader.
För att finna den boendeform som passar just dig gäller det att först av allt noga tänka igenom hur du egentligen vill bo – vilka krav du har på ditt boende. Är det viktigare att bo centralt än rymligt? Värdesätter du natursköna omgivningar högre än till exempel modern utrustning?
Oavsett om du väljer att hyra lägenhet, köpa en bostadsrätt eller att bo i andra hand bör du vara beredd på att du kanske får kompromissa lite. Din första lägenhet kanske inte lämpar sig för trumsolon mitt i natten eller festande ända in på småtimmarna. Om man stör grannarna - kan det sluta med att amn blir vräkt. Det kan i sin tur leda till att man får svårt att hitta ett nytt boende eftersom hyresvärdarna brukar kolla av med varandra hur man skött sig som hyresgäst.
Bombardera bostadsförmedlingen med förfrågningar – finns ingen sådan på orten skriver du direkt till fastighetsägarna/bostadsföretagen – lusläs dagstidningarnas annonser, "dammsug" Internet och lägg ut krokar i din bekantskapskrets så ska du se att du snart får napp.
Det kanske inte blir drömbostaden direkt, men du är iallafall på väg...
2. Kontraktet och dina rättigheter
Väl på plats i den nya lägenheten är det bra om du är medveten om de rättigheter och skyldigheter man har som hyresgäst.
En del av dina rättigheter och skyldigheter hittar du lätt, de står att läsa om i det kontrakt som alltid bör skrivas mellan hyresgäst och den som hyr ut bostaden. Andra rättigheter och skyldigheter är svårare att hitta...
En hyresvärd har inte rätt att ta ut hur hög hyra som helst. Anser du att hyran du betalar är för hög ska du vända dig till hyresnämnden som då hjälper dig och tittar över det hela. Den hyra du betalar får inte vara påtagligt högre än den för likvärdiga lägenheter på samma ort.
Sådant som spelar in då hyran fastslås:
• Hur ser lägenheten ut (storlek, beskaffenhet, planlösning)?
• Vilka bekvämligheter finns i huset (hiss, sopnedkast, tvättstuga)?
• Hur ser övriga förhållanden ut (omgivning, kommunikationer)?
Då hyran förhandlas fram hos allmännyttiga bostadsföretag behöver du aldrig stå där själv och försöka pruta på priset – eller hävda att en lägenhet så nedsliten som din faktiskt inte är värd 5 000 kronor i månaden. Hyresgästens intressen bevakas alltid av en förening, som oftast är ansluten till Hyresgästföreningen. Bor du i ett privatägt hus kan det saknas förhandlingsordning och då är det du och hyresvärden som själva kommer överens om hyran. Medlemmar i hyresgästföreningen kan dock få hjälp med förhandlandet.
Behöver huset du bor i renoveras får du om du inte kan bo kvar i lägenheten flytta till en ersättningslägenhet under arbetet. Begär att ersättningslägenheten i stort ska motsvara den tidigare, både vad gäller läge och standard. Hyran däremot behöver inte vara likvärdig, där kan du som hyresgäst få finna dig i att betala lite extra tills din ordinarie lägenhet är beboelig igen.
Skulle du inte kunna nyttja lägenheten fullt ut, köket kanske är upptaget av fläktar som fuktar ut en vattenskada, ska du i regel inte betala full hyra.
Då du är nyinflyttad finns all anledning att kika över dina försäkringar. De du haft tidigare behöver med all sannolikhet utökas eller ändras helt. Konsumenternas försäkringsbyrå ställer varje år samman översikter och jämförelser av olika försäkringar. Översikterna kan du få tag på hos kommunens konsumentvägledare.
Förutom en riktig och täckande personförsäkring kommer du också att behöva en hemförsäkring som skyddar de saker du förvarar i lägenheten. Försäkringen ska täcka för skador eller förluster som kan inträffa vid till exempel stöld, brand eller läckage.
Till en del hemförsäkringar måste du själv ange hur mycket dina möbler och övrigt bohag är värda. Ju högre värde desto högre pris för försäkringen. Om du mot förmodan skulle drabbas av något som gör att du måste nyttja din försäkringsrätt är det bra att ha foton eller en lista över ditt lösöre. Då har du bevis på att du verkligen hade 140 Britney-skivor som – märkligt nog – blev tjuvarnas byte.
Foton och papper förvaras lämpligen på något säkert ställe utanför lägenheten. Vid brand är det dumt om lågorna, förutom att ta ditt bohag, även skulle förstöra dokumentationen av det.
3. Göra om hemma
En lägenhet slits ganska snabbt och trenderna när det gäller färger och tapeter ändras för varje år. Du får själv måla och tapetsera om i din lägenhet, men det finns en del du bör tänka på innan du börjar renovera.
Bor du i hyreslägenhet är fastighetsägaren skyldig att renovera bostaden ungefär vart tionde till femtonde år. Men inget hindrar att du gör det själv.
Har du en bostadsrätt är det du som ansvarar för underhållet och kan, förutom att tapetsera, måla och lägga nytt golv, även slå ut väggar som inte är bärande. Att slå ut väggar är inte tillåtet i en hyreslägenhet.
Om du renoverar en hyreslägenhet och väljer ovanliga tapet- och färglösningar, gör jobbet dåligt eller lite "för mycket" – för udda – kan du bli skadeståndsskyldig den dag du flyttar ut. Då får du betala värdens kostnader för återställande av lägenheten till ett mer ordinärt skick.
I en bostadsrätt däremot finns inga spärrar för dina inredningsidéer, där är det bara att skrida till verket. Om man renoverar en bostadsrätt som man kanske har för avsikt att sälja på sikt, kan det vara bra att tänka på att inredningen ska falla köparen i smaken. En lägenhet med extrema färgval eller inredningslösningar kan göra lägenheten svårsåld. Om man vanvårdar sin bostadsrätt kan man förverka den och bli skadeståndsskyldig inför föreningen.
Till renoverings- och uppfräschningsarbeten i en bostadsrätt finns i de allra flesta bostadsrättsföreningar en speciell fond där du kan ansöka om pengar för färg- och tapetinköp. Fonden finansieras av en del av den månadsavgift du betalar för lägenheten och för att få ut pengar visar du bara upp kvitton från inköpen.
Pengar från fonden kan även tas till inköp av kyl- och frysskåp eller tvättmaskin. Men hör dig noga för om hur mycket pengar den innehåller innan du går ut och köper ny frys eller tapeter.
Även om du står utan ansvar för lägenhetens skick den dag du flyttar ut ur bostadsrätten kan det vara idé att noga tänka igenom hur du lägger upp planerna då du väl bestämt dig för att göra om den. Tapeter och färg kostar trots allt en del pengar och reparationsfonden är inte en aldrig sinande pengakälla att ösa ur.
Låna tapet- och färgprover och ta dig en ordentlig funderare. Lägenhetens nya utseende kommer du att dras med ett antal år framöver och alldeles säkert är det inte att den färg du väljer i ett plötsligt infall av inspiration och inrednings-snilleri kommer att fortsätta vara din lägenhets ideallösning.
Då du väl tänkt igenom allt noga är det dock bara att dra på blåstället och sätta igång. Hjälp med tapet- och färgval får du hos din lokale färghandlare – vissa bostadsföretag brukar också kunna ställa upp med hjälp och tapetprover. Där och hos färghandlaren kan du säkert också hitta någon instruktionsbroschyr över hur du smidigast och bäst utför själva arbetet.
4. Dags att köpa möbler
När du har hittat ett eget boende och ska flytta börjar det bli dags att köpa möbler. Man behöver inte alltid köpa nytt. Här får du tips på lite billigare alternativ.
Att begagnat oftast blir billigare är bara en av fördelarna. Med möbler införskaffade på till exempel auktion eller i secondhand-butiker är det också lättare att få en mer personlig prägel på möbleringen, med lite färg och fräcka tyger kan man åstadkomma mycket.
Just auktioner är väl ett av de vanligaste och mest uppenbara ställena att handla begagnat på. Där är det extra viktigt att noggrant undersöka varorna innan eventuella köp ingås, detta görs på visningen innan budgivningen.
Allt som ropas in måste sedan betalas kontant och avhämtas med en gång, så var lite försiktig, det är lätt att ryckas med i den allmänna budgivningshysterin och ropa på allt som visas.
Auktionsföretag säljer i allmänhet varorna i kommission, det vill säga i eget namn för annans räkning. Därför har också auktionsföretaget direkt säljaransvar och svarar under konsumentköplagen. Om det är fel på varan du ropat in är det alltså auktionsföretaget du vänder dig till med eventuella klagomål.
Att begagnade föremål kan ha vissa brister får du dock räkna med då allt säljs i "befintligt skick". Varan är ändå felaktig om den inte kan användas på ett sätt som du rimligtvis kunnat anta.
Ropar du till exempel in en dvd-spelare som det sedan visar sig att din Robinson-samling inte snurrar i, ska du klaga hos auktionsfirman.
Eftersom möblemanget är en sådan viktig inköpspost då en lägenhet tas i besittning för första gången är det viktigt att tänka igenom köpen man ska göra – innan de plötsligt står där i lägenheten.
Allra billigast blir det naturligtvis om man kan ta med sig lite grejor hemifrån mamma och pappa.
5. Att låna pengar...
Ibland behöver man göra lite större inköp. Det kan vara till exempel en lägenhet eller en bil. Det smartaste är att inte köpa något som man inte har råd att köpa kontant. Men en lägenhet eller en bil kan man vara svårt att betala kontant. Då kan ett banklån vara lösningen.
Om du har sett en vara som du gärna vill ha, men inte har råd att köpa den är det mest ekonomiska att spara tills man har råd att köpa varan. Det tar lite tid att spara, men du hinner tänka över om varan du tänkt dig är den rätta. Handlar det om ett dyrare inköp, till exempel en lägenhet eller en bil så kan ett banklån vara en lösning.
Kontakta din bank om du vill låna. Banken kan svara på de frågor du har och vilka möjligheter du har till att ta ett lån. Efter att ha pratat med banken och någon vuxen i din närhet har du förmodligen fått nog med information för att kunna fatta ett beslut om att låna eller inte. Skriv inte på några papper innan du är säker på vad det är du skriver under.
När valet av bank är gjort återstår bara en sak – kreditprövningen. Om det inte blir några anmärkningar i kreditprövningen får du låna pengar. Ibland vill banken ha en borgensman till lånet. Vill banken ha en borgensman görs en kreditprövning också av denne.
En borgen är ett löfte att betala en skuld för någon annan om personen av någon anledning inte skulle kunna betala av lånet. Borgensmannen är den som ger detta löfte. Den som går in som borgensman bör vara väl medveten om vad det innebär och att det kan orsaka stora ekonomiska problem. En borgensförbindelse för ett hyresavtal har man rätt att säga upp. Då skriver man till värden.
6. Att få pengarna att räcka
Det allra bästa sättet att få pengarna att räcka är att aldrig släppa dem ur synhåll – att hålla koll på, och noga anteckna, vart de tar vägen, när de kommer in och vad de ska användas till. Vet man hur mycket pengar man har att röra sig med ska man aldrig behöva bli stående i slutet av månaden med skulder det saknas pengar till.
Naturligtvis är det inte alltid helt lätt att förutse alla utgifter man drabbas av – vissa är faktiskt helt enkelt omöjliga att räkna med. Men – än en gång – noggrant förda anteckningar över hur stora inkomster man har och hur stora utgifterna är minimerar risken för otrevliga överraskningar.
Anteckningar om inkomster och utgifter för man enkelt i en kassabok.
Genom en kassabok blir inte bara kollen bakåt i tiden bättre, en regelbundet förd sådan ger ypperliga möjligheter att överblicka hela den ekonomiska situationen. Inklusive planerandet för framtiden.
Den post i hushållsekonomin det brukar gå att spara in mest pengar på är matkontot. Det går att påverka mycket själv och mat är något vi lägger pengar på regelbundet.
Att äta mat ute, till exempel på restauranger, korvkiosker eller pizzerior, är bekvämt och smakar ofta rätt gott. Men att äta ute är också rätt dyrt. Arbetsluncher är en ypperlig post att spara pengar på, under ett helt år är det tusenlappar som kan läggas på annat om matlåda nyttjas i stället.
7. Dags att flytta vidare
När det är dags att flytta vidare finns det också en del saker att tänkta på. Som till exempel att säga upp lägenheten i tid om du bor i hyreslägenhet.
En uppsägning kan du göra muntligen eller skriftligt till värden. Det bör göras i god tid före den planerade flytten.
Enligt hyreslagens bestämmelser är uppsägningstiden högst tre hela månader, så även om den tid som står inskriven i ditt hyreskontrakt är längre behöver du inte bry dig om det.
Var dock beredd på att du kan tvingas betala dubbel hyra ett tag, för lägenheten du lämnar och den du ska flytta in i. In- och utflyttningen stämmer inte alltid så bra och ofta uppstår en skarv då det kan kosta lite extra. Uppsägningstiden räknas dessutom i hela kalendermånader, den månad du säger upp lägenheten räknas alltså inte in.
Vill du byta hyreslägenhet med någon måste du först ha ett godkännande från värden innan affären kan genomföras. Gillar värden inte detta kan du kostnadsfritt vända dig till hyresnämnden för hjälp att få ärendet prövat. I många fall är det faktiskt så att rätten att byta finns, även om hyresvärden säger något annat.
Bor du i en bostadsrätt är det inte lika lätt att säga upp bostaden. Där måste du själv skaffa någon som är villig att köpa den av dig. Priset du säljer för avgör du själv. För att försäljningen av lägenheten ska bli giltig måste dock den bostadsrättsförening bostaden tillhör eller hyresnämnden godkänna köparen.
Hittar du ingen köpare har du rätt att avsäga dig bostadsrätten till föreningen. Du har då ingen rätt att få tillbaka några avgifter, varken insats eller årsavgift.
En flytt kommer sig inte alltid av en egen vilja att byta bostad, det finns mindre angenäma varianter. Ditt hyreskontrakt kan till exempel bli uppsagt. Med andra ord; du kan bli vräkt. En vräkning kan komma sig av många olika anledningar. Betalar du inte hyran i tid kan du bli vräkt. Respekterar du inte dina grannar kan du också tvingas lämna bostaden.
Som störande granne kan du bli vräkt med omedelbar verkan. Skulle du vara sen med hyran blir du däremot inte vräkt på direkten. Hyresvärden har visserligen rätt att säga upp ditt kontrakt om du inte betalat hyran senast en vecka efter månadsskiftet, men om du därefter – inom tre veckor efter uppsägningen – betalar hyran kan du få bo kvar. Slarvar du med hyran flera gånger ökar risken för vräkning. Detta kan också göra att du drar på dig betalningsanmärkningar och det är inte att rekommendera. En betalningsanmärkning kan du bli lidande för i flera år framöver. Du kan inte bli vräkt förrän du fått ett skriftligt meddelande från hyresvärden.
Den lägenhet du flyttar från ska alltid städas och kontrolleras av hyresvärden. Skador som uppstått under den tid lägenheten varit i din ägo får du vara beredd att ersätta. En slarvig städning kan också kosta dig pengar.
